Scriptures, Worship, Calendar, Yeshua, Holy Spirit – they all came through the Jewish people first and then were distributed to the world. Therefore, Israel is not only a people group (Jews), not only a physical nation and land, not only a symbol of God’s faithfulness, but also God’s conduit of revelation to the world.

/ Chad Holland, Senior Pastor – King of Kings Ministries, Jerusalem

/ Carl-Gustaf Severin, predikant och evangelist

/ Amir Tsarfati, Founder & President – Behold Israel

/Michael Mistretta, FIRM: Fellowship of Israel Related Ministries

Min första känsla är nog SORG!

Jag tänker på det som varit Israels historia, som ju också är namnets betydelse: ”Den som kämpat med Gud”. Israels folk har haft en flera-hundra-årig kamp – inte bara med Gud – utan också med människor, som på olika sätt sökt förinta och förtrycka judar över hela vår värld. Så var det i Gamla tider, så är det än idag. Antisemitismen lever tyvärr kvar både i attityder mot staten Israel men också mot enskilda individer och judiska grupper bosatta i olika länder i vår värld.

Den andra känslan jag får är TACKSAMHET!

Jag tänker då på allt Israels folk gett vår värld – speciellt oss i Västvärlden – och framför allt kyrkan. Av det judiska folket har vi fått grunden till mänskliga rättigheter (genom de 10 budorden som Mose gav), vi har fått världens mest lästa bok (Bibeln) och Jesus från Nasaret, den judiske Rabbi/lärare som kyrkan bekänner och tror på. Kyrkan bekänner att juden Jesus är den av profeterna utlovade Messias/befriaren (på grekiska: Kristus). Kyrkan har, tyvärr, ofta varit en del av de krafter som förföljt och förtryckt det judiska folket genom historien – inte minst under andra världskriget – och uttryckt många fördomar mot judar, ett agerande som gett fruktansvärda konsekvenser i historien.

P.g.a. detta är min tredje känsla: ANSVAR!

Det judiska folket bor utspridda i olika delar av världen men behöver också ett eget land. Nej, jag är inte partipolitisk. Jag stöder Israels land oavsett om det regeras av en vänster- eller en högerregering! Mitt ansvar – som del av kyrkan i världen – är grundat på, tacksamhet för vad vi som kyrka – och jag som enskild troende person – fått ta emot genom detta folk. Och p g a kyrkans skuld vill jag gärna försöka ge tillbaka litet av den Välsignelse som jag fått ta emot och får del av även idag.

Jag försöker att på olika sätt med mina gåvor – personliga och/eller ekonomiska – engagera mig i jude-kristna relationer och i organisationer som stöder de ideal jag har. Jag vill uppmuntra andra kristna att vara en del av att bygga upp det som raserats, motarbeta antisemitism och uttrycka glädje över och tacksamhet gentemot det folk som gett oss så mycket.

För, som kyrkans rabbin och Mästare sade: ”Frälsningen kommer från judarna!” (Johannes evangelium, kapitel 4 vers 22).

/ Bim Möller, Präst i Svenska kyrkan

· Även styrelsemedlem i SMDA – svenska vänföreningen till Magen David Adom (Magen David Adom är Israels motsvarighet till Röda Korset).

· Medlem i ”Samarbetsrådet för Judar och Kristna”.

· Sångare/musiker i duon: ”RimBim”- en judisk-kristen musikgrupp med musik från den judiska kulturen som framträder i såväl judiska som kristna sammanhang.

/ Mattias Sennehed, ledare för YA! – Pingsts arbete för unga vuxna

Bild: Från stranden i Kafarnaum, Jesus hemstad

Vad var det då jag mötte som 24-åringen och som gjorde sig en boning inom mig, ja, mer än det: skänkte mig en tillhörighet och väckte en ständig längtan tillbaka till Israel? Det kan sammanfattas med orden: Jag kände mig intensivt levande. Ingredienserna i den erfarenheten är flera. Det var – och är – mötet med ett land med en storartad mångfald, men också mötet med den starka identitet och integritet som besjälar Israel.

Från det likriktade land jag kom, Sverige, blev det här mötet med en större rymd, där fler får plats, där fler tankar får och kan ta sitt utrymme, fler åsikter existerar samtidigt, där jag – fick – får plats och ett outtalat erbjudande om att vara en del av den friheten. Jerusalem är en kärlekshistoria som aldrig går över, aldrig falnar.

För mig som teolog var det även de religiösa rottrådarna i judendomen och kristendomen som fick gestalt. En stark upplevelse var att tillbringa en av den kristna påskens kvällar i Getsemane vid de gamla olivträden. Bladen som silver i månskenet. Det var nästan så jag såg de historiska gestalterna träda fram mellan trädstammarna. En annan den judiska påskmåltiden, att få vara en del av den.

/ Annika Borg, teolog